Dagens meddelande från experimentverkstaden: Om man försöker laga syrniki på laktosfri keso istället för tvorog så blir det inte riktigt syrniki, men ganska gott.
Man kan naturligtvis tycka att det skulle kunna finnas bättre sätt att fira den här bloggens femårsjubileum än med den första inläggslösa månaden i dess historia. Jag tycker det i alla fall, men tiden och orken tycks inte riktigt räcka till just nu. Jag har förvisso inte världens mest spännande tillvaro för tillfället: sitter mest på kontoret eller hemma och jobbar så mycket jag kan. Men visst finns det saker jag skulle kunna skriva om, jag har till och med påbörjade inlägg som inte verkar vilja bli färdigskrivna. Det viktigaste just nu är dock att skriva färdigt något annat: avhandlingen. Där hoppas jag att den sista punkten ska vara satt någongång under hösten, riktigt så länge bör det dock inte dröja till nästa inlägg här.
För någon månad sedan fick jag ett mail från Gunnar Bolin på kulturradion som skulle på reportageresa till St Petersburg för att bland annat göra program om synen på det förflutna i Ryssland, och han undrade om jag hade några kontaktuppgifter till forskare som sysslar med detta. Jag gav honom bland annat telefonnumret till Jevgenij Vasiljevitj som är ledare för Ingrija och sedan har jag inte hört ett ljud.
Med så idag berättade en kollega att hon hört ett program i kulturradion om St Petersburg där det bland annat var något som lät väldigt likt det jag höll på med. Och mycket riktigt, i lördags sände kosmo ett program om kulturstaden St Petersburg. Och visst är det en intervju med Jevgenij Vasiljevitj Ilin (betoningen är förresten på andra stavelsen av efternamnet, inte på första...), det inslaget är ca 30 minuter in i programmet. Men lyssna för all del från början för även i övrigt finns det en del intressant, tex om skeppsvarvet Nya Holland som ska bli kulturcentrum, om byggnadsprojekt och arkitektur generellt i staden, och ett litet inslag från Zenits match mot Benfica i championsleague-åttondelen (de vann med 3-2 i femton minusgrader, vi väntar med spänning på returen).
Rysk mat är ju ett fascinerande kapitel, och förutom traditionella läckerheter som dill och kål så har ryssarna på senare år tagit en del nymodigheter till sina hjärtan. Som sushi. Du kan inte gå långt i St Petersburg utan att stöta på en sushi-bar. Ofta håller maten som serveras god kvalité, men det är kanske inte något för ortodoxa sushi-kännare. Nej, istället har sushin utvecklats till något mycket ryskt. Vad sägs till exempel om ungsbakade rullar med ostsås?
Jag kommer aldrig glömma några engelska gästers hysteriska fnitter över en svensk pizzameny. Ägg, bernaisesås, en hel kebab?! Rätt långt från en klassisk napolitansk margarita som vi säger så. Lite så känner jag mig när jag bläddrar i menyn på kedjan Tokyo City vars inrättning på Prospekt Statjek mina vänner M&D tar med oss till innan återresan till Sverige. Det har blivit en tradition, inte minst för att denna kedja på vardagarna har ett erbjudande om att för varje rätt man beställer får man en likadan till gratis. Illustrationen på den ostbakade sushin kommer från deras meny, och hela kedjans ganska typiska utbud av mer eller mindre traditionella sushirullar kan beskådas här. Och jo då, om någon undrar så går det utmärkt att smyga in lite dill även i sushi.
